Därför fungerar kiropraktiken!

Kiropraktorn och Fysioterapeuten Sondre Langli har skrivit den här krönikan på sidan forskning.no som är en onlinetidning vilken ägnas åt norsk och internationell forskning. Det är mycket intressant läsning om kiropraktikens ställning i Norge och varför kiropraktik fungerar så bra på ledproblem men även andra saker såsom matsmältningsproblem, yrsel och mensvärk. Krönikan beskriver alltså situationen i Norge och inte i Sverige och jag ber på förhand om ursäkt för eventuella språkfel i översättningen från norska. Enjoy!

 

I år besökte norska hälsoministern Norska kiropraktorföreningens stora vinterkonferens. Hälsoministern tvittrade därefter att kiropraktorer är viktiga i primärvården för att förebygga och förhindra muskel och ledbesvär. Han avslutar med: ”Jag har själv sett, hört och upplevt det kiropraktorerna får till.” Tvivlarna tvittrar tillbaka tillbaka: ”tvivelaktiga metoder” och ”Då blev du lurad. Det finns inga bevis för att kiropraktik förebygger muskel och ledbesvär”.

Det är nu nästan fyrtio år sedan den norska riksdagen beslutade att kiropraktisk behandling som remitteras av en läkare ger rätt till ersättning. Sedan sju år kan kiropraktorer sjukskriva, remittera till specialistundersökning och patienterna får direkt ersättning. Trots detta lever föreställningar om tvivelaktiga metoder och brist på dokumenterad effekt kvar. Det är på tiden att rensa bort missförstånd om kiropraktisk behandling, VAD det kan hjälpa mot och VARFÖR – bekräftat i praktik och forskning. Och inte minst, de effekter vi har god erfarenhet av, utan att det än så länge finns forskningsbevis.

Kiropraktik finns i Norge sedan 1922

Ordet kiropraktik betyder att utföra för hand, och härstammar från grekiskan. Daniel David Palmer anses som grundaren av kiropraktik, och gjorde de första kiropraktiska justeringarna 1895. De första kiropraktorerna i Norge började jobba 1922 och mycket har hänt sedan detta.

Det finns flera hälsovårdsyrken, som använder manipulation som behandling. Manuella terapeuter, kiropraktorer, osteopater och naprapater utför vad de flesta kallar för manipulation, men av dessa är det bara kiropraktorer och sjukgymnaster som har legitimation och bara kiropraktorer som är primärkontakt. Trots att behandlingen ”manipulation” i många fall kan verka liknande, finns det betydande skillnader, en av dem är den långa utbildningen för kiropraktorer.

För att bli kiropraktor tar utbildningen minst sex år. Universitetetprogrammet tar fem år och följs av ett års praktik där praktikanterna har en egen praktikhandledare som på förhand godkännas av Helsedirektoratet. Detta är ett krav från den norska motsvarighete för Socialstyrelsen. Av de ovannämnda yrkena har endast kiropraktorer legitimation från Helsedirektoratet. Som legitimerad sjukvårdspersonal är man bunden av kravet på yrkesmässigt ansvar, som beskrivs i hälsopersonallagen: Avsnitt 4

Vad gör en kiropraktor?

Kiropraktik definieras som ”ett vårdyrke som sysslar med diagnos, behandling och förebyggande av biomekaniska störningar i muskuloskeletala systemet och dess effekter på nervsystemet och individens allmänna hälsa.”

Kiropraktorer undersöker och behandlar dysfunktion i nervsystem, muskler och skelett. Vi vet att muskler och organ styrs av vårt nervsystem, det betraktas därför som viktigt och nödvändigt att undersöka nervsystemet när en patient uppvisar olika krämpor.

Vårt nervsystem består av det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. Hjärnan, hjärnstammen, lillhjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, medan de nerver som går ut från huvudet, halsrygg, bröstrygg och ländrygg/bäcken utgör det perifera nervsystemet.

Det centrala nervsystemet måste därför passera genom ryggraden för att informationen ska nå de olika organen. För att vårt nervsystem ska fungera, är det viktigt att hjärnan har kontinuerlig stimulans och får information från resten av kroppen.

Hjärnan har en stor somatosensorisk karta över hela kroppen. Ordet somatosensorisk används för sinnesintryck som kommer från kroppens yta såsom: smärta, beröring, vibrationer och känsel. Om vi ligger på rygg med ögonen stängda och någon rör vid din vänstra lilltå, sedan vänster knä, sedan vänster höft upptäcker hjärnan detta och det beror på den goda respons från små receptorer i huden som skickar information till ryggraden och upp till hjärnan. Hjärnan känner också av kroppsställningen när man står eller rör sig med slutna ögon genom samma mekanismer.

För att nervsystemet ska fungera optimalt och utvecklas, talar vi om tre mekanismer:

Stimulering

Integration

Respons/aktivering

Om vi ​​tar exemplet med lilltån, och någon sticker dig med en nål (stimulans) skickas denna information till det centrala nervsystemet (integration och upplevt obehag) och du drar tån och foten bort från nålen (respons). Dessa tre mekanismer är avgörande för överlevnad, men också för den normala funktionen av muskler, organ och skelett.

Vår rygg består av tjugofyra rörliga leder och tre bäckenben som utgör bäckenet. Mellan varje ryggkota finns diskarna som hjälper oss att böja i alla möjliga riktningar.

Vad är det som kontrollerar och styr ryggkotorna?

Mellan kotorna finns också små muskler och ledkapslar som skickar information till det centrala nervsystemet om position och rörelse. En kota som rör sig normalt skickar normal information (stimulans) till nervsystemet, informationen behandlas (integration) och svaret blir ökad aktivering / spänning av musklerna nära ryggraden för att stabilisera ryggen (respons).

Under normala förhållanden leder ökad stimulering (rörelse av ryggradsleden) till ökad aktivitet av de stabiliserande musklerna som i sin tur stabiliserar ryggen. Om ryggradsleden däremot inte fungerar som det ska, kallar vi detta för ledlåsning, och då minskar den muskulära stabilisering av ryggraden. Det finns många skäl till varför ledlåsningar inträffar i ryggraden; Fall, statiska positioner, tunga lyft och stress är bara några av de många möjliga orsakerna.

När en ledlåsning inträffar, störs information och signaler mellan leder, muskler och hjärna så att normal rörelse av leden är inte möjlig. En kiropraktisk justering av ryggradsleden sträcker muskler och ledkapslar, som är proppfulla av nervreceptorer, på ett precist, snabbt och kontrollerat sätt, vilket bidrar till förbättrad och normaliserad rörelse i ryggen och därmed förbättrad kommunikation mellan dessa strukturer och hjärnan.

Genom att motionera och röra sig regelbundet, stimulerar vi också dessa små muskler på samma sätt som när vi är hos kiropraktor, men med en mer global/holistisk effekt. Till skillnad från motion har en kiropraktisk justering ett specifikt syfte: att stimulera ett visst problemområde i syfte att öka den globala aktiveringen.

Hur många har inte hört talas om folk som har börjat träna och snabbt noterar de positiva effekterna? Många människor rapporterar lägre blodtryck, bättre sömn, med regelbundna toalettbesök, bättre koncentration och mindre smärta. Förklaringen är förmodligen ett resultat av ökad aktivering av receptorer i ryggraden, ökad information till det centrala nervsystemet, förbättrad integration och respons i det centrala nervsystemet.

Aktivering av ryggen genom träning och kiropraktiska justeringar, leder förmodligen likaså till många olika positiva effekter i kroppen utöver förbättring av skelett och muskelskador.

Andra problem än nacke och rygg

Även om 90% av befolkningen söker till kiropraktorer för huvudvärk, nack-och ryggsmärtor, där många studier visar mycket väl dokumenterad effekt, upplever vi ofta kliniskt att patienter rapporterar förbättringar i många andra sekundära sjukdomar såsom t.ex matsmältningsbesvär, mensvärk och yrsel.

Samlingsnamn för dessa sekundära sjukdomar är organiska störningar (O-störningar). Dessa störningar orsakar oftast inte symtomet smärta, och därför tänker inte den enskilde individen på det och rapporterar det inte heller till kiropraktorn innan en överraskande förbättring uppträder. Vi vet att bara cirka 10 procent av nervsystemet innehåller smärtfibrer, så ett väl fungerande nervsystem är verkligen inte synonymt med frånvaro av smärta.

Bra erfarenhet, brist på forskning

Undersökning och behandling av en kiropraktor går ofta ut för att hitta fel i ryggradens leder, ledlåsningar, och sedan behandla dessa. Då de flesta människor söker kiropraktik för huvudvärk eller nack-och ryggsmärtor kommer inte alltid de andra O-störningarna fram under första samtalet med kiropraktorn.

Här får kiropraktorn åtaga sig att informera patienten om att vi även kan ha goda kliniska resultat vid O-störningar på samma sätt som vissa läkemedel kan ha positiva synergieffekter. Det finns fortfarande en brist på forskning när det gäller att bekräfta de positiva effekter vi ser kliniskt . Om du ändå vill konsultera en kiropraktor för en O-störning, provar kiropraktorn gärna ett par behandlingar och utvärderar resultatet.

Vad är en justering och vilka är biverkningarna?

En justering är mycket specifik och följer ryggradens naturliga rörelser. En kiropraktisk justering enligt vetenskapliga neurofysiologiska principer är en kontrollerad, exakt och krävande manöver där man tar hänsyn till alla planen kotorna flyttar sig i.

Det är en färdighet som kräver otaliga timmar av träning, visualisering och praktiska övningar för att bemästra fullt ut, är det en av anledningarna till universitetsutbildningen tar 5 år.

Världshälsoorganisationen (WHO) och Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten rapporterar att kiropraktisk behandling är en säker och effektiv behandling med få milda och övergående bieffekter. De vanligaste biverkningarna är lokala ömhet, trötthet samma dag eller dagen efter behandling.

Det är mycket sällsynt med allvarliga biverkningar förknippade med justeringar som utförs av kvalificerade kiropraktorer. Jämfört med traditionell medicinsk behandling kan kiropraktisk behandling därför anses säkert, med några övergående och mycket sällsynta allvarliga biverkningar.

Orginaltext: http://www.forskning.no/artikler/2013/mars/351965

Bild: Plastic spine by planetc1(CC BY AT SA)

Referenslista:

1. Hurwitz EL, Carragee EJ, van d, V, et al. Treatment of neck pain: noninvasive interventions: results of the Bone and Joint Decade 2000-2010 Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders. Spine (Phila Pa 1976 ) 2008; 33: S123-S152.

2. Bronfort G, Haas M, Evans R, et al. Effectiveness of manual therapies: the UK evidence report. Chiropr Osteopat 2010; 18: 3.

3. Chaibi A, Tuchin PJ, Russell MB. Manual therapies for migraine: a systematic review. J Headache Pain 2011; 12: 127-33.

4. Chaibi A, Russell MB. Manual therapies for cervicogenic headache: a systematic review. Accepted J Headache and Pain 2012.

5. Bronfort G, Evans R, Anderson AV, et al. Spinal manipulation, medication, or home exercise with advice for acute and subacute neck pain: a randomized trial. Ann Intern Med 2012; 156: 1-10.

6. Hurwitz EL, Morgenstern H, Harber P, et al. A Randomized Trial of Chiropractic Manipulation and Mobilization for Patients with Neck Pain: Clinical Outcomes fromthe UCLA Neck-Pain Study. Am J Public Health 2002; 92: 1634-41.

7. Cagnie B, Vinck E, Beernaert A, et al. How common are side effects of spinal manipulation and can these side effects be predicted? Man Ther 2004; 9: 151-6.

8. Oliphant D. Safety of spinal manipulation in the treatment of lumbar disk herniations: a systematic review and risk assessment. J Manipulative Physiol Ther 2004; 27: 197-210.

9. Thiel HW, Bolton JE, Docherty S, et al. Safety of chiropractic manipulation of the cervical spine: a prospective national survey. Spine (Phila Pa 1976 ) 2007; 32: 2375-8.

10. Rubinstein SM, Leboeuf-Yde C, Knol DL, et al. The benefits outweigh the risks for patients undergoing chiropractic care for neck pain: a prospective, multicenter, cohort study. J Manipulative Physiol Ther 2007; 30: 408-18.

11. Cassidy JD, Boyle E, Cote P, et al. Risk of vertebrobasilar stroke and chiropractic care: results of a population-based case-control and case-crossover study. Spine (Phila Pa 1976 ) 2008; 33: S176-S183.

12. Gouveia LO, Castanho P, Ferreira JJ. Safety of chiropractic interventions: a systematic review. Spine (Phila Pa 1976 ) 2009; 34: E405-E413.

13. Tuchin P. A replication of the study ’Adverse effects of spinal manipulation: a systematic review’. Chiropr Man Therap 2012; 20: 30.

14. Herzog W, Leonard TR, Symons B, et al. Vertebral artery strains during high-speed, low amplitude cervical spinal manipulation. J Electromyogr Kinesiol 2012; 22: 740-6.

Lämna ett svar